Växa i frihet

Växa i frihet

Fick denna bild skickad till mig av en vän på gymmet, den fick mig att reflektera över tankar som följt mig ända sen tonåren och ställde mig inför ett val.

Jag har idrottat så länge jag kan minnas, när jag gick in i puberteten simmade och spelade jag fotboll. Jag minns att jag tyckte låren bara blev större och större vilket säkert var pga både kroppens utveckling och kroppens belastning.

Men sen har den följt mig, eller kanske förföljt mig – tanken på mina alldeles för stora lår. Nej, du har rätt (för jag förstår att du tänker så) dom är inte alldeles för stora, men jag har UPPLEVT det så.

Fram till 21-års ålder trodde jag att det var sanningen, men i mars 2002 var jag med om en skidolycka vilket placerade mig sängliggandes i en vecka och sen sittandes i rullstol en månad. Jag fick mycket morfin och blev smått deprimerad vilket gjorde att min matlust var som bortblåst (vilket är, de som känner mig vet, väldigt olikt mig).

Bara på några veckor började mina lår försvinna, och efter två månadet hade jag gått ner flera jeans storlekar. Jag fick mig en tankeställare; smal visst, men svag och inte särskilt funktionell för min vardag.

Sen dess har det varit en resa, en resa för att bli fri! Nej, jag har aldrig lidit av ätstörningar eller gömt mina kroppsdelar på ett speciellt sätt, jag har nog bara haft vanliga komplex, så där så att man anpassar klädsel och annat för att inte framhäva just den kroppsdelen.

Men den största resan jag har gjort är tillsammans med Gud. Visst, jag har alltid hört att jag är skapad underbar, men det har liksom aldrig gått ända in, till hjärtat. Men de senaste åren har jag på olika sätt exponerat mig själv mer och oftare för gemenskapen med Jesus. Men jag har inte specifikt rört vid frågan i synen på mig själv utan bara låtit relationen med Honom växa – och när jag nu fick denna bild skickad till mig så insåg jag att det har påverkat mig så mycket mer än jag själv har insett.

Det står i Joh första brev 4:18: ”Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. .”

‭‭När vi exponeras av Guds fullkomliga kärlek drivs rädslan ut, rädslan att inte duga, rädslan hur andra ska se på oss, vad andra ska tycka.

Precis som många gånger tidigare fick jag ett val när jag såg bilden, gömma och glömma den, eller låta den synas. Jag har mer och mer på senare år låtit det jag har upplevt som mina ”svaga punkter” på kroppen synas och tankarna på hur jag uppfattas har minskat avsevärt.

För varje gång jag inte bara tänker att jag duger utan faktiskt lever att jag duger så erövrar jag mer och mer frihet. 

Och den friheten är så härlig, det är som att andas klar höstluft på väg till älgpasset (lycka till alla ni som är i skogarna just nu btw)

Kan inte låta bli att dela dagens bibelord från ”Holy Bible” appen: ”Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: ”Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig.” ‭‭Jeremia‬ ‭31:3‬

Tillsammans på vägen! /Frida

No Comments

Post A Comment