Ett annorlunda liv!

Ett annorlunda liv!

IMG_8529Förra veckan pratade jag och min man igen om den här ständigt återkommande frågan – tv/data/ipad/mobil-tiden. Jag vet inte hur ni alla har det i era liv och i ert hem, men för oss så är det en ständigt aktuell fråga.

Vill bara pausa här och understryka att jag inte tror att vi gör allt rätt, jag skriver verkligen inte denna text idag för att upphöja oss själva utan för att visa på ett annorlunda liv utifrån vad vi värdesätter.

Jag tror att vi är skapade till gemenskap med Gud och varandra; att kärleken är det allra viktigaste, det är där vi får vår energi och livsglädje. Kärleken håller oss uppe men när kärlek saknas blir livet tomt, hur innehållsrikt det än verkar på ytan. Men kärlek tar tid, det kräver vår uppmärksamhet – alla våra sinnen, att lyssna, tala, känna, smaka, att lukta, Vi kan upptäcka kärlek via nätet, sms eller skype, men fördjupar kärleken gör vi först i det fysiska mötet med varandra, när vi är kreativa tillsammans, älskar, leker, bråkar och lagar mat.

Jag tror även att vi är skapade till rörelse – att det ger oss ett välbefinnande i både ande, kropp och själ – att vi får utlopp för energin, utlopp för våra tankar, en sund trötthet som gör att vi sover godare och en kropp som vi trivs bättre i.

Med dom grundvärderna i livet möter vi som familj då verkligheten.

På några få generationer har vi gått från att i snitt möta några hundra personer under vår livstid till att möta några hundra personer varje dag. Vi kan prata med en människa fysiskt, samtidigt som vi pratar med andra över nätet, samtidigt som vi tittar på hur det går i Idol. Vi är så vana vid en snabb belöning, snabba svar och enkla kontaktvägar, att vi har svårt och ibland inte ens förmår att vänta på den långsamma belöningen, de dyrköpta svaren och de djupare kontakterna som en hållbar relation kräver.

Jag längtar efter ett annorlunda liv, både för mig och för min familj – nej, jag pratar inte om att köra ”det var bättre förr”-snacket och vi är verkligen inte alls framme vid målet. Men jag inser att om vi verkligen tycker att detta är viktigt så måste vi börja fatta beslut utifrån det. Vill vi komma någon vart och leva annorlunda så betyder det att vi behöver agera annorlunda i våra liv – i riktning emot målet.

Vi har tidigare bestämt att inte låta barnen ha mobiler tidigt och har därför installerat en fast telefon i hemmet som de använder när de behöver ringa. Om två dagar fyller Olivia 10 år (vilket var den ålder vi bestämde att de kunde få en mobil) men hon har inte ens önskat sig en mobil – jag frågade tidigare i sommar om hon ville ha en nu, men hon bara tittade på mig och sa ”nej, jag behöver ju egentligen ingen”.

Utan mobil men med tv, tv-spel och ipad har de ändå många timmar framför skärmarna. Därför inventerade vi förra veckan våra barns spel och tv-tid.

De har speltid en timme onsdag och lördag, sen ser de tv varje morgon innan skolan och de flesta em/kvällar en stund. Inte mycket att säga om…eller? När vi började räkna så kom vi fram till att de nog är framför en skärm åtminstånde 2 timmar per dag, endel dagar mer än så. Det är väldigt mycket tid av deras liv! Att detta bygger in de snabba kickarna och en ständig längtan att bli road är så tydligt när vi säger att de inte får spela mer och de konstant säger ”vi har inget att göra” eller ”det finns inget som är roligt”.

Så vi beslutade att begränsa detta: kortare stund på morgonen och mindre tid på kvällen. Först togs det emot med orden: ”Va! Men vad ska vi göra då?” Men när vi tillsammans började fundera blev barnen så kreativa. Den här sista veckan har de spelat mer sällskapsspel, krocket, fotboll, byggt pussel, läst böcker och spelat instrument än vad de har gjort på länge.

Allt som vi tycker är viktigt – relationer och rörelse fick plötsligt en mycket större plats i vardagen.

Nu kanske du läser detta och tycker vi är omoderna och hårda – skärmarna kan innebära ett socialt liv, lärande och mycket skoj! Absolut, men för de värderna som vi i vår familj vill leva med behöver skärmtiden begränsas, och om det är svårt för mig som vuxen är det nog ännu svårare för våra barn. Dessutom sätter det mig som förälder i en lite obekvämare sits, jag kanske får läsa en bok istället för att kolla in Hemnet, Blocket och Instagram – men det jag också lär mig (långsammare än vad jag egentligen önskar) är att det är så mycket mer givande.

Ibland har vi skärmfria veckor, i sommar tog vi bort tv-spelet i tre månader – JA, man får göra så! Det kostar något, men det ger så mycket mer! Och när vi uppmärksammar varandra om och om igen på vilket värde det ger blir vi också bättre på att välja annorlunda. Välja den fysiska gemenskapen – att uppleva livet tillsammans.

Tillsammans på vägen!

/Frida

 

No Comments

Post A Comment